Nyheter, artiklar och forskning om stress och mindfulness

2015 > 08

Artikel från Jönköping universitet 28 augusti 2015

Ny forskning visar att mindfulness kan bidra till hållbara sociala relationer och till att skapa mening i livet genom att bland annat användas som egenvård i påfrestande situationer.

– Det är viktigt att som samhällsforskare kritiskt granska populära samhällsfenomen, för att människor ska veta vad det är de möter; hur begrepp kan förstås, olika sammanhang och nyttan av dess tillämpning. Min avhandling gör just detta i avseende mindfulness, säger Håkan Nilsson, adjunkt i socialpsykologi på Hälsohögskolan vid Jönköping University.

Den 4 september försvarar Håkan Nilsson, adjunkt i Socialpsykologi vid Högskolan i Skövde sin avhandling Conceptualizing and Contextualizing Mindfulness: New and Critical Perspectives vid Högskolan i Skövde.

Håkan Nilsson har i sin forskning kommit fram till vikten av; begreppslig förståelse, att försöka harmonisera snarare än att kontrastera fenomen i omvärlden, att sträva efter att se till helhet snarare än del och att lyfta fram andliga/existentiella aspekter inom forskningen. Resultaten kan förhoppningsvis leda till en mer öppen och nyanserad syn på mindfulness som kulturellt och historiskt betingat fenomen.

Håkan Nilsson har bland annat tagit fram en överbryggande definition av begreppet mindfulness som är inspirerad av västerländsk fenomenologi och Buddhistisk etik. Vidare har han lyft fram en helhetssyn på mindfulness, där han bland annat, förutom den fysiska och psykiska sidan av mindfulness, även synliggör den sociala och existentiella dimensionen av begreppet. Det vill säga mindfulness som en social praktik som fostrar empati och medlidande och på detta sätt kan bidra till hållbara sociala relationer. Men också som en meningskapande aktivitet som kan användas som egenvård under påfrestande situationer i livet. Håkan Nilsson har även framhållit vikten av en ny syn på åldrande och i denna kontext en modell för ett hälsosamt åldrande, mindful sustainable aging.

– Med detta hoppas jag bidra till nya tankar och idéer kring användningen av mindfulness samt att inspirera till att bygga hållbara sociala relationer och samhällsstrukturer. Jag tror att resultaten kan ha betydelse för skola, vård/omsorg och socialt arbete, säger Håkan Nilsson.

Ursprunglig artikel från my newsdesk >>

Läs hela inlägget »

Småföretag i kommunikationsbranschen är sämst av alla ­företag på arbetsmiljöarbete. Det visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Det ger stora kostnader i form av sjukskrivningar.

Vart tredje företag inom kommunikations- och informationsbranschen bedriver inget systematiskt arbetsmiljöarbete och vet inte så mycket om det, enligt deras egna bedömningar. Det handlar bland annat om webbyråer, datakonsulter och nyhetstjänster.

– I den här branschen saknas det både kunskaper om regelverket på arbetsmiljöområdet och verktyg för att jobba förebyggande. Problemen är inte heller lika uppenbara som inom industrin, där människor skadas plötsligt, säger Ulf Strandberg, ansvarig för handlingsprogrammet SAM på Arbetsmiljöverket.

Stressrelaterade sjukdomar är ett växande arbetsskadeproblem. Samtidigt är de ofta både långvariga och kostsamma för arbetsgivarna. En utbränd medarbetare kostar i genomsnitt arbetsgivaren cirka 400 000 kronor i produktionsbortfall, enligt Arbetsmiljöverket. Det är ett av skälen till att Arbetsmiljöverket nu drar i gång en kampanj för att öka kunskapen om vad myndigheten kallar för ”dolda faror” på jobbet och hur man jobbar förebyggande med dem.

Ulf Strandberg konstaterar att stressrelaterade problem bland medarbetarna inte alltid är lätta att se.

– Det krävs kunskap om hur de här sjukdomarna uppstår. Konflikter på jobbet kan till exempel bero på problem i organiseringen av arbetet. Om man tittar regelbundet på risker i arbetsmiljön och till ­exempel har med den som en punkt på personalmöten är det ­lättare att jobba förebyggande.

För att underlätta för företagen att ta sig an problemet har Arbetsmiljöverket lagt upp en kampanjsida på sin webb och tagit fram ett startpaket med checklistor och ­exempel på hur man kan lägga upp sitt arbetsmiljöarbete.

Ursprunglig artikel från dn.se>>

Läs hela inlägget »

Artikel från sr.se, 27 augusti 2015

Allt fler äter antidepressiva mediciner, men det finns alternativ som kan fungera minst lika bra, till exempel mindfulness. Det visar bland annat en ny brittisk studie. Och just mindfulness har vårdcentralen Laxen i Ängelholm i över tre år med framgång använt sig av för att bland annat behandla depression. En som gått en mindfulnesskurs där är Agneta som efter år av ångest och depression numera känner sig friskare än någonsin tack vare behandlingsformen.

– Jag lärde mig att släppa taget, det har jag inte kunnat göra innan. Jag har inte haft de verktyg jag hade behövt för att kunna känna mig trygg, men det har jag fått lära mig på kursen, säger hon.

Agneta som egentligen heter något annat hade gått många år med depression och ångest, och hade genom åren provat olika antidepressiva mediciner utan att hitta något som verkligen hjälpte. Men efter kursen i mindfulness behöver hon knappt någon medicin alls idag.

– Jag och min läkare har kommit fram till att de är på utsättning. Så jag är nere på knappt något alls och har aldrig mått så bra, säger hon.

Under alla år hon gick på antidepressiva hade hon dessutom flera biverkningar, och Agneta hade slutat tro på att hon skulle lyckas hitta något som verkligen skulle få henne att må bra, men så föreslog hennes läkare att hon skulle testa den här behandlingsformen, vilket hon är glad att hon gjorde, idag slipper hon biverkningarna från den antidepressiva medicinen.

– Jag hade kraftig huvudvärk, näsblod, ja jag var som en zoombie, varken glad eller ledsen.

De senaste årens hjärnforskning kring mindfulness visar på en mängd positiva effekter på den mänskliga hjärnan. Ett flertal forskningsrapporter visar bland annat att mindfulnessträning ger minskad stress och minskad oro. Men att mindfulness inter används som behandlingsform i lika stor utsträckning som antidepressiva skrivs ut förklarar Birgitta Påemius, psykolog och mindfulnessinstruktör på vårdcentralen Laxen i Ängelholm så här:

– Oftast vill människor ha quick fixes idag. Snabba ryck! Det får man oftast med mediciner, även om man får biverkningar. Det får man inte med Mindfulness, det är en träning. Det är inte en quick fix, säger hon.

Behandlingen sträcker sig över 8 tillfällen där patienten får lära sig att acceptera det man inte kan ändra på och fokusera på det man kan påverka. Men behandlingen slutar inte efter dessa 8 tillfällen utan patienten får övningar med sig hem och tanken är att man ska fortsätta med dem på egenhand.

– Jag har haft nytta av det och tog kursen till mig. Jag lever fortfarande med den, säger Agneta.

Agneta tycker det är viktigt att lyfta frågor som rör psykisk ohälsa eftersom det för många är ett känsligt ämne.

– Det är många som är väldigt tysta, och inte vill berätta. Det finns en skam över att inte må bra, säger hon.

Ursprunglig artikel från sr.se >>

Läs hela inlägget »

Artikel från Stockholm School of Economics:

Chefer som har ett meditativt förhållningssätt till arbetet kan ta in fler och bredare perspektiv när de fattar viktiga beslut, vilket på sikt leder till att verksamheten utvecklas på ett mer hållbart sätt.

Det visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm som nyligen presenterades i Vancouver vid världens största konferens för managementforskare.

Lasse Lychnell, forskare på institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan i Stockholm, har under två år följt sju VD:ar och ägare av små- och medelstora företag som under flera år mediterat. När cheferna möter utmanande situationer i arbetet använder de sig av ett meditativt förhållningssätt som gör att de kan ta in ett bredare perspektiv.

− Genom att stanna upp och betrakta sina egna tankar, känslor och förnimmelser får cheferna tillgång till mer och rikare information om situationen samtidigt som de också tydligare ser sin egen roll i sammanhanget, säger Lasse Lychnell. På så vis kan de undvika att upprepa automatiserade handlingsmönster eller fatta förhastade beslut under inflytande av starka känslor.

Under studiens gång har det blivit möjligt att se förändringar på lång sikt. Cheferna ägnar mer tid åt strategiskt arbete och har en större benägenhet att fokusera på grundorsaker istället för symtom i bolagen. De har även mer öppna och ärliga relationer till medarbetarna samt har en ökad vilja att bidra till det allmänna goda. Sammantaget pekar dessa förändringar mot ett mer hållbart och effektivt företagande.

− Förhållningssättet har gett de mediterande cheferna möjlighet att integrera insikter från meditationen med det dagliga arbetet, säger Lasse Lychnell. Det har skapat den nödvändiga drivkraften att fortsätta med meditationen även då arbetstoppar tar över stora delar av arbetslivet. Jobbet blir på så vis inte meditationens fiende, utan en väg till personlig utveckling.

 
Ursprunglig artikel från Stockholm School of Economics >>

Läs hela inlägget »

Artikel från Veckans Affärer 3 augusti 2015

Svenskarna är allt mer stressade och fler bränner ut sig, något som tycks vara farligare än vi tidigare trott. En ny studie från Karolinska Institutet visar hur hjärnan förändras när vi bränner ut oss.

Utbrändhet förändrar hjärnans neurala kretsar och skadar människors förmåga att hantera stressiga situationer. Det har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till i en studie.

Det vill säga studien visar på en riktigt elak cykel: ju mer stressad du är desto svårare får du att hantera stress i framtiden.

KI-forskarna har djupstuderat människor som har jobbat 60-70-timmarsveckor under flera år. Forskarna skapade också en kontrollgrupp utan symtom på kronisk stress. Samtliga deltagare fick titta på både neutrala och negativa bilder och blev ombedda att dämpa, intensifiera eller behålla sina nuvarande känslor.

Mitt i processen spelade forskarna upp ett störande ljud och mätte deltagarnas reaktioner. 
KI-studien visar att personer med ett diagnosticerat utmattningssyndrom hade svårare att dämpa sina reaktioner vid det höga ljudet.

Forskarna skannade även deltagarnas hjärnor och fann att amygdala var större hos dessa personer än för kontrollgruppen – amygdala är den del av hjärnan som associerar till känslor av rädsla samt aggressioner. Sådana personer hade också ett starkare band mellan amygdala och områden i hjärnan som är direkt kopplade till emotionell ångest. 

Studien visar även att kronisk stress riskerar att skapa känsla av utmattning, likgiltighet och känslor av ineffektivitet, enligt ScienceAlert.

Den rent fysiska förklaringen till att utbrända personer har svårare att reglera sina känslor beror på dessa har svagare kopplingar mellan amygdala och prefrontala cortex, vilket är den del av hjärnan som är kopplad till att utföra olika funktioner. ScienceAlert rapporterar att de nya rönen innebär att personer som är utbrända är mer sårbara för depressioner då dessa alltså har svårare att dämpa negativa känslor.


Ursprunglig artikel på va.se >>

Läs hela inlägget »
Artiklar om hälsa och stress