Nyheter, forskning och blogginlägg

I Indien läggs en timme glädje in som ämne i skolplanen. Under de lektionerna ska bland annat meditation och mindfulness diskuteras. Projektet lanserades i juli av Dalai Lama och ska till en början omfatta ca 1 miljon elever i huvudstadsområdet.

Lektionerna har utformats med hjälp av 40 utvalda lärare som är specialister inom de ämnen som kommer att tas upp. Det vore väl härligt om svenska skolor kunde ta efter?

Ursprungsartikeln på metro >>

 

Artikel från Expressen

Mindfulness kan göra dig både trevligare och mer empatisk, visar en ny studie. Yoga och meditation är två populära sätt att träna mindfulness.

Känner du dig ofta arg och irriterad på grund av stress och ångest? Då kan mindfulness vara något för dig. En ny studie visar nämligen att det är ett enkelt sätt att bli snällare.

Är det inte det ena så är det andra, eller hur? Det finns mycket i vår vardag som får oss att må dåligt och känna oss stressade. I jakten på ett bättre mående finns det inte mycket som är större än mindfulness bland hälsotrender just nu. Och inte undra på det, forskning visar att mindfulness kan hjälpa mot allt från alkoholproblem, sänka blodsockret, minska stress och ge dig en boost i karriären, skriver TIME.  

Kan få motsatt effekt
Nu visar en ny studie dessutom att mindfulness till och med kan hjälpa dig att bli en trevligare människa. Studien, som publicerats i Journal of Experimental Psychology, fastställer att mindfulnessträning hjälper människor att bli snällare och mer empatiska mot främlingar. 

- När människor ser någon bli utsatt, så är det väldigt vanligt att man känner sig upprörd, säger Daniel Berry, assisterande professor i psykologi på California State University, som är en av studiens författare. 

Att man blir upprörd betyder dock inte att man känner empati för personen. I stället kan det få rakt motsatt effekt. 
- Ibland blir reaktionen felriktad, så i stället för att känna för den andra personen så känner man bara negativitet. När det händer, vänder man sig i stället så långt man kan från dem, forsätter Daniel Berry.

Testades med onlinespel
I studien använde man sig av ett online spel, där datorn programmerades att kasta ut en av deltagarna efter hen fått två kast i spelet. Därefter fick deltagaren bara se på medan de övriga spelade klart spelet. Målet med studien var enligt forskaren Daniel Berry att se hur deltagarna reagerade på att en av dem blev utfryst, och att fastställa huruvida mindfulness påverkade deras reaktioner på något sätt. 

Precis som i liknande studier, så visade de deltagare som fick mindfulnessträning precis innan spelet mer empati för den som exkluderats. De var även mer benägna att försöka kompensera den som inte fått vara med, genom att erbjuda hen extra kast under nästkommande ronder av spelet och med uppmuntrande ord i en mejlkonversation som ägde rum efter spelet. 

Känslor på autopilot
Studiens slutsats är att de deltagare som tränat mindfulness kände mer medkänsla och oro för den utsatta personen och dess välmående, snarare än att känna sig upprörda och ilskna mot de som exkluderade densamma. 

Medan studiens resultat inte kan överföras direkt från onlinescenariot, så menar Daniel Berry att även tidigare forskning har visat att mindfulness kan göra människor trevligare mot varandra även i verkliga situationer.

Just hur mindfulness får människor att ändra sitt beteende mot andra är oklart, men man tror att det kan ha någonting att göra med hur det tydliggör hur vi tänker, känner och uppför oss i vardagen.
- Vi fungerar oftast på autopilot utan att vara medvetna om vad vi gör, varför vi gör det eller hur våra tankar, känslor och annan yttre stimuli påverkar vårt beteende, fortsätter Daniel Berry. 

- Mindfulness kan få oss att bryta loss från det, och vidga vår yttre gräns för vem vi visar omtanke.

Mindfulness gör dig, enligt Berry, helt enkelt lite snällare. Och det kan ju aldrig skada.

Ursprungsartikel >>

Sydsvenskan

Kvinnors arbetssituation behöver utredas mer, de äldres löner höjas och kommunen måste bli medveten om hur negativ stress påverkar personalomsättningen. Det är några slutsatser av Lärarnas riksförbunds årliga arbetsmiljöenkät.

För sjunde året i rad har Lärarnas riksförbund i Lund genomfört en arbetsmiljöenkät bland sina medlemmar. I år har 453 lärare på kommunens grund- och gymnasieskolor svarat.

Arbetsbelastningen är fortsatt hög och 60 procent av de svarande uppger att de inte hinner med sina arbetsuppgifter. Under året har handlingsplaner tagit fram för att underlätta lärarnas situation.

– Det handlar framförallt om prioriteringslistor där man konkret kan gå igenom vilka arbetsuppgifter som kan tas bort när det blir en obalans mellan krav och resurser. Vi har också gjort mallar för riskbedömning när tjänster utformas, säger Robert Jivegård, kommunombud för Lärarnas riksförbund (LR) i Lund.
Han räknar med att handlingsplanerna kommer att få genomslag i verksamheten under året och märkas i kommande års arbetsmiljöenkäter.

I år har 26 procent av de anställda sökt jobb på en annan skola. Stress är en viktigare faktor än lön när man söker sig bort visar undersökningen. Av dem som sökt en annan tjänst upplever fler (70 procent) negativ stress än dem som inte sökt annat jobb (54 procent). De som sökt nytt jobb och de som inte gjort det är ungefär lika nöjda med sina löner.

Det framgår inte av undersökningen om lärarna sökt sig till andra kommuner.
– Men det är viktigt att arbetsgivaren blir medveten om att stress är något som stöter bort lärare från kommunen. Läraromsättningen skapar en rotation som påverkar eleverna, säger Robert Jivegård.

Genomgående i undersökningen är att kvinnor svarar mer ”negativt” än män. De är i mindre utsträckning nöjda med sin lön, färre hinner med sina arbetsuppgifter, fler upplever stress och söker sig till andra tjänster.
– Vår uppfattning är att arbetsgivaren inte direkt undersöker skillnaderna i hur män och kvinnor upplever stress. Det finns ingen genusmedvetenhet i arbetsmiljöarbetet, säger Robert Jivegård.

Äldre lärare är mindre nöjda med sin lön än yngre kolleger och här behövs ett generellt lönelyft menar Lärarnas riksförbund.
– Det är inte rimligt att lärare generellt har en så dålig löneutveckling. Många unga kommer in på en nivå som skiljer sig oerhört lite från de mer erfarna lärarna. För att behålla deras kompetens krävs löner som de kan vara nöjda med.

Arbetsmiljöenkäten har nu skickats till de berörda förvaltningarna och till de ledande politikerna i kommunen.

Artikeln i sin helhet här >>

Artikel från Örebro universitet, forskning.se

Låg stresstolerans hos unga män kan innebära en ökad risk för riskbruk av alkohol och droganvändning senare i livet. Risken att bli rökare i vuxen ålder är sex gånger så stor för dessa män.

Forskning från Region Örebro län visar ett tydligt samband mellan psykisk stress, stresstolerans och risken att drabbas av cancer.

Forskningsresultaten skulle kunna förklara de samband man också såg mellan låg stresstolerans och risken att drabbas av lung- och levercancer senare i livet.

Stresstolerans är ett psykologiskt begrepp som innefattar både personlighetsdrag och förmågor som handlar om stresshantering.

Forskare Beatrice Kennedy använde sig av information om stresstolerans som samlats in i samband med mönstring och kunde via länkningar till andra datakällor studera risken för rökning, alkohol, droganvändning och senare även cancer.
– Jag blev överraskad av det mycket tydliga sambandet mellan låg stresstolerans och rökning. Sambandet kvarstod även när vi tog hänsyn både till föräldrars utbildningsnivå och socioekonomi samt studiedeltagarnas egen utbildningsnivå och socioekonomi, säger Beatrice Kennedy, läkare på Klinisk epidemiologi och biostatistik på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Arbeta förebyggande med stressrelaterad ohälsa
Att ta hänsyn till personers olika stresstolerans kan vara en pusselbit i utformandet av förebyggande åtgärder för att minska på både stressrelaterad ohälsa och kroppslig sjukdom som beror på alkohol- och tobaksanvändande.
– Resultaten i min forskning kan peka på att låg stresstolerans innebär en ökad risk för att ha ett riskbruk av alkohol och vara dagligrökare. En förklaringsmodell är att dessa vanebildande substanser kan fungera som självmedicinering, säger Beatrice Kennedy.

Förlust av nära anhörig i barndomen påverkar hälsan som vuxen
En annan frågeställning som avhandlingen försöker besvara är om förlust av en nära anhörig i barndomen kan påverka utvecklingen av stresstolerans och på längre sikt även öka risken att drabbas av cancer.
– Min forskning visar att de långsiktiga konsekvenserna av att förlora en nära anhörig i barndomen innefattar lägre stresstolerans, såväl som en liten ökad risk av drabbas av vissa cancerformer.

I Sverige förlorar vart tjugonde barn ett syskon eller en förälder före sin 18-årsdag. Vår förhoppning är att genom psykologiska och sociala interventioner kunna minska riskerna för dessa barn, avslutar Beatrice Kennedy.

Stresstolerans kan beskrivas som förmågan att kunna hantera stressfyllda situationer i livet. Oavsett om det handlar om konflikter med vänner eller på en arbetsplats eller om mer traumatiska händelser såsom förlust av nära anhörig eller separationer.

Alla fyra studier i avhandlingen bygger på registerdata från svenska befolknings-, mönstrings- och hälsoregister.

Artikeln i sin helhet >>

Äntligen finns MindMassage-utbildningen på distans. Vi har fått många förfrågningar kring att skapa en distansutbildning för vår unika och populära behandling MindMassage och nu finns den! Du hittar distansutbildningen här >>

Distansutbildningen är för dig som redan är utbildad massör. Om du inte är det kan du boka ett massageintro, det sker på plats i Stockholm.

Är du nyfiken men inte övertygad? Sök på Bokadirekt på MindMassage och prova den själv! Gå till www.bokadirekt.se och skriv in MindMassage på